Jag har fått barn, det är ofattbart .
Jag fattar verkligen ingenting .
Helt plötsligt har jag en liten människa med mig som jag inte alls känner och som är konstant beroende av mig .
Mina känslor är all over the place just nu och jag har seriöst blivit rädd för mig själv .
Alla som pratar om rosa hjärtan och glitter som sprutar ur venerna när man fått upp barnet på bröstet osv efter en förlossning,
dom kan dra åt helvete känner jag lite .
För mig var det inte självklar kärlek när hon kom .
Det är det fortfarande inte nu när vi är hemma .
Det är så otroligt många faktorer som spelar in, med allt runtomkring .
Jag gråter floder flera ggr om dagen .
Det är sjukt mycket oro, rädsla och ångest .
Samtidigt som hjärtat inte klarar en millimeter mer kärlek för att bägaren ska rinna över .

Jag blir så sjukt stressad  är hon är ledsen/arg och skriker att jag inte vet vad jag ska ta mig till, för jag vet inte vad hon vill.
Jag har blivit sjukt rädd för att min ångest och rädsla ska ta över så att jag ska tappa det mentalt och inte klara av det här .
Få någon psykos och hamna på psyket liksom .
Eller få tankar som att skada mig själv på något vis .
Alla här vet att det enda jag vill är att leva och må bra, därför är det så extra viktigt att jag håller stenkoll på dom här känslorna nu .
Även om det är normalt att hamna i baby blues som det så fint heter .
Eller tre-dagars-gråten .
Men för mig är detta inte normalt, det är bara fruktansvärt skrämmande, och jobbigt .
Jag tackar gudarna för att jag har Erik vid min sida i det här .

Utöver allt är jag så vansinnigt trött .
Har inte sovit riktigt på en vecka och kroppen är helt förstörd efter förlossningen .
Bokstavligen förstörd, fysiskt och psykiskt .

Jag måste bara skärpa mig och resa mig igen .
Börja komma tillbaka lite snart, annars blir det psykolog och börja om från början igen .

Om jag kommer att föda barn igen? - Aldrig .
Om det var värt det? - Absolut .


2 kommentarer

Sofie

05 Sep 2019 19:18

❤️❤️

Anonym

09 Sep 2019 12:40

❤ /Tess

Kommentera

Publiceras ej