Jag tror seriöst att jag håller på tappa det, vet inte vad det är som händer .
Känns som att jag bara gnäller men jag kan inte rå för det .
Blir samtidigt så jävla arg på mig själv .
Jag är åtminstone inte sjuk på något allvarligt vis, jag är gravid .
Det som är sjukt är i huvudet på mig, men det hjälper inte .
Med hypokondri och ångest i kombination med graviditet så blir det tvärnit .
För tillfället känns det som att jag nojar bort mitt liv .
Men jag mår inte bra och det går inte att lägga fokus på någonting annat då .
Hur mycket jag än bönar och ber och önskar annat .

Vet med säkerhet att jag måste börja med min medicin igen efter förlossningen, jag kan inte fortsätta må såhär, så jag ska prata med läkaren om det .
Om inte annat måste jag få hjälp från någonstans .

Tycker så synd om Erik också som måste ta det här med mig .
Idag fyller han år också och får vakna upp till mig som ligger och bölar .
Han är värd det bästa, jämt, och kunde jag skulle jag plocka ner stjärnorna och ge till honom .
För utan honom skulle jag nog inte fixa det .

Ska försöka ta mig i kragen och göra nån bra middag till födelsedagsbarnet idag iaf .
Grattis på din dag älskis ❤️


Kommentera

Publiceras ej