Ikväll har jag faktiskt känt mig ganska ensam och faktiskt lite mörkrädd .
Vilket är märkligt för det brukar jag aldrig känna och framförallt inte här, hemma .
Erik är som sagt borta och jag vågar inte riktigt gå och lägga mig innan han kommer hem, utan vill gärna sitta med tvn på .
Spelar ingen roll att jag har Cero hemma heller .
Antagligen är det väl för att jag är orolig att något ska hända, vill inte riktigt vara ensam när det sätter igång .
Det gör inte saken bättre att det är mörkt ute på kvällarna nu igen och att ingen är hemma runtomkring .
Eriks föräldrar och även grannarna är utomlands så det lyser inte ens någonstans hos någon .
Här kommer mina stadsbo-nerver in, där hörde man åtminstone någon hela tiden, tystnaden här kan ta över lite ibland och jag känner mig instängd då .
Konstigt men sant .
Skönt att bo på landet, men att inte ens kunna se en granne skulle alltså inte vara min grej .

Det jag hör är knäppandet ifrån magen .
Har hört ett knäppande ljud några gånger med några dagars mellanrum ibland och inte fattat var det kommer ifrån .
Låter typ som när man knäcker fingrarna eller tårna och högt också .
Men nu ikväll när vårt internet slutade funka och allt blev tyst hörde jag det igen och upptäckte då att det kom från magen, men det känns ingenting .
När jag kollade upp det så sägs det att det kan vara bebisens leder som knäpper, lustigt .
Kunde även höras ett knäpp innan vattnet går tydligen, men något sånt har jag inte märkt av än så länge .

Hoppas också det slipper ske i soffan eller sängen haha .

Kommentera

Publiceras ej