När mamma är här så kommer jag hem, jag kryper så långt in i hjärtat på henne som det bara går, för där är jag verkligen hemma .
Då spelar det i gen roll att jag bor 40 mil ifrån .
För kärleken och vår närhet (läs navelsträng) är lika som den alltid varit - och alltid kommer att vara .
När hon är här är det precis som att det var igår vi sågs, även om vi inte setts på ett halvår .
Telefonen får iaf jobba varje dag .

Imorgon åker hon hem till Falun, Scitso och mormor igen .
Jag kommer sakna henne på en gång .
Men hon kommer snart igen, samtidigt som Malin och samtidigt som vår flytt .

Jag längtar redan .

Kommentera

Publiceras ej